Rostfria stål är en stor produktgrupp med varierande egenskaper med den gemensamma nämnaren, ett högt innehåll av krom (Cr). Kromet gör att stålet går från att vara en normal, aktiv legering till att vara en effektiv passiverbar legering med avsevärt bättre korrosionsegenskaper.
Rostfria stål är stål med en tillsats av krom om 10,5 % eller mer. Kromet bildar med tillgång till syre ett mycket tunt lager, ett passivt skikt, av kromoxid som skyddar stålet mot korrosionsangrepp. Skadas det passiva skiktet, till exempel genom mekanisk åverkan, återbildas det snabbt i miljöer där syre är närvarande. Även mycket låga halter av syre är tillräckliga för att det passiva skiktet ska återbildas vid en skada.
Styrkan hos det passiva skiktet, d v s korrosionsresistansen, ökar snabbt med ökat krominnehåll upp till cirka 20 procent. Ytterligare förbättring av stålets korrosionsegenskaper erhålls med tillsatser av legeringsämnen som nickel, molybden, koppar och kväve. Förutom olika egenskaper med avseende på korrosionsresistans fås med olika sammansättningar av legeringsämnen stål med olika kristallstruktur. Kristallstrukturen påverkar i sin tur egenskaper som hållfasthet, seghet, mekanisk bearbetning, formning och svetsbarhet. Utifrån stålens kristallstruktur skiljer man på ferritiska, austenitiska, austenit-ferritiska och martensitiska rostfria stål.
Austenitiska stål är den vanligaste typen av rostfria stål. Stålets struktur ger ett mycket stort spann när det gäller brukstemperatur med bibehållen seghet ned till låga temperaturer, god svetsbarhet och god duktilitet vilket medför god formbarhet. Hållfastheten är typiskt mellan 200 och 300 MPa. De austenitiska rostfria stålen har dock ett utpräglat arbetshårdnande varför de kan kallbearbetas för att erhålla mycket höga hållfastheter. Vanliga användningsområden är lagringstankar, hushållsvaror, rör, tryckkärl samt bärande konstruktioner. Den huvudsakliga användningen inom byggandet är till arkitektoniska ändamål.